Sanningen om att må dåligt

Det tar lång tid att laga ett trasigt hjärta. Det tar lång tid att laga en trasig hjärna. Det tar lång tid att laga en trasig kropp. Det här är något jag har lärt mig det senaste året.
I oktober 2018 började jag må dåligt. Jag var konstant nere, konstant deppig och hade ingen som helst aning om vad som var fel. Det visade sig att det var mitt förhållande. Efter 5 års tid var jag redo att lämna, något mitt hjärta insåg långt innan min hjärna. I April 2019 insåg även den det och jag gjorde slut med mitt ex. Om jag mådde dåligt innan så var det inget mot vad som skulle komma. Under sommarn blev jag på riktig deprimerad. Inte gravt deprimerad, men till den grad att jag utan tvekan hade fått diagnosen om jag sökt (nej, det här är inget jag överdriver utan så var fallet). Men det var också något som jag försökte hålla gömt för allt och alla.

Jag kan aldrig säga att jag var ensam, för hade jag bett om det hade jag fått all hjälp och allt stöd jag någonsin kunnat fråga efter. Och det fick jag med till den grad jag lät folk komma nära, men till stor del isolerade jag mig och behövde få bearbeta allt själv. På mitt sätt.
Men resultatet blev ändå detsamma. Jag var ensam. Jag mådde dåligt.
Resan tillbaka har varit fruktansvärt lång, och det kanske fortfarande är en bra bit kvar, men...

Idag började jag känna igen mig själv igen!! Det i sig kanske låter lite konstigt med tanke på att ungefär 50% utav det jag sagt idag är att jag är fruktansvärt otaggad på både det ena och det andra, och i grund och botten är jag en väldigt taggad person. Men bland annat har:
- min käft (rent ut sagt) gått i ett hela dagen. Jag har verkligen haft så mycket energi!
- jag börjat sjunga i duschen igen.
- jag bokat in ytterligare en myskväll med Sofia den här veckan (vad annars ska man göra när det finns kvar grejer från semelbaket igår?).
- jag känt 110-tusen procent lycka i träning och en enorm styrka i min kropp.
- jag börjat uppskatta dom små sakerna igen. Så som solen, naturen, frisk luft och allt annat som betyder så himla mycket i sin enkelhet.
- jag har börjat le stort åt allt och alla (även dom som inte förtjänar det - ala kill 'em with kindness-style).
- jag börjat att spontan-dansa igen. Istället för att bara stå still när jag pratar med folk eller när jag väntar på micron eller när jag går på stan (blickarna folk ger en ibland, haha), blir det ett danssteg eller två, armar som far lite överallt och såklart lite ansiktsuttryck på det. Haha!

Sanningen är att ofta ser man inte när någon mår dåligt förens det är alldeles för sent - det vill säga när någon mår jättedåligt. Sanningen är den att det tar väldigt lång tid att laga sig själv när man är trasig. Men det jag kan säga, hur klyschigt det än är, är att tiden läker alla sår. Och den stunden man inser att man börjar känna sig som sig själv igen = helt otrolig!

Gillar

Kommentarer

Pia
Pia,
Skönt när det vänder. Ta hand om dig. Kramar och trevlig helg!
www.piaw.se
Mybellystory
Mybellystory,
Så himla sant med att det tar tid! Men skönt att du mår bättre och bättre nu! 💕
nouw.com/mybellystory
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229