Jag har inga vänner - en update

Okej, den här våren blev ju verkligen inte som någon utav oss hade tänkt sig. Det här skulle bli min vår, jag hade en miljon grejer inplanerade, yada-yada-yada. Det känns som att vi alla har kommit förbi och accepterat det nu, så det ska jag inte gå in på. Däremot kan jag känna, och jag vet att många andra också gör det, att våren helt har försvunnit. Det är för tusan Juni om en enda liten vecka. Jag är nu så rädd att sommaren ska passera på exakt samma sätt och att vi får ett år i våra liv som typ inte räknas. Kan ni förstå hur jag tänker?

Så, som alltid, tänker jag att Allt blir vad man gör det till och Man kan allt man vill, bara man vill det tillräckligt mycket. Vi kommer inte att få något gratis utan vi måste vara redo att kämpa lite och framförallt att våga.
Det kommer säkert att ändras, men mina tre stora fokus den här sommaren kommer att vara:
1. Att kicka igång min mäklar-karriär, men
2. Att behålla en balans (dvs inte bara jobba och sen gå hem och lägga mig), utan hitta på en massa saker. Det behöver inte vara så komplicerat utan kan vara en promenad runt Djurgården eller mötas upp för en snabb AW.
3. Lära känna mer folk och verkligen skaffa vänner.

Den där sista punkten, att skaffa vänner, känns helt ärligt skitläskigt att prata om. För att inte ha ett stort socialt nätverk av personer man gillar, och som faktiskt gillar en tillbaka så pass mycket att man avsätter tid för varandra, känns som ett totalt misslyckande i livet. Kan ni inte hålla med lite? Om någon säger Nä jag har inga vänner. så tänker man rätt så snabbt att Undra vad som är fel på henne.
Men det behöver verkligen inte vara något fel på någon för att man inte har så många vänner (försöker jag i alla fall intala mig själv, haha). Utan ibland växer man bara ifrån varandra och när man sen blir vuxen uppstår ett stort problem: Var hittar man nya kompisar?
När man var liten var det så enkelt. Första dagen i skolan blev man inföst i ett rum med 25 andra barn och den underliggande meningen Nu ska ni hänga tillsammans varje dag i 6 år, så hitta någon a
Och lek med. Men var hittar man vänner som vuxen?

Enter Sociala medier. Nämen TUSEN TACK till alla världens gudar för dessa under! Och tack till @annawickell som vågade dra iväg ett DM om jag ville träffas (vilket jag såklart ville). Så i Fredags kväll möttes vi upp för att ta ett glas och fira att min C-uppsats var inlämnad. Vädret var ju magiskt så vi satte oss på Vau de Ville.
Egentligen hade jag en dejt halvt inplanerad och skulle bara träffa Anna en kortis. Men alltså det va så trevligt att jag ställde in den (han var ändå en riktig krångel-Pelle så det hade säkert slutat med att han ändå inte dök upp). Vi pratade och pratade och pratade. Och när vi plötsligt fick syn på att solen sken helt otroligt mot Banks takterass (det riktigt bländade därifrån), sprang vi spontant över för ytterligare ett glas och en massa prat.

Nu blev det här ett VÄLDIGT långt inlägg, men det jag ville komma fram till är:
- Man får faktiskt inget gratis utan man får aktivt jobba för det liv man vill ha.
- Den här sommaren kan, och ska, bli magisk trots allt.
- VÅGA! Oavsett om det är att söka ditt drömjobb, skriva till tjejen på Insta som verkar så härlig eller tacka ja till hon som hör av sig till dig. Hur läskigt det än är - VÅGA!
Jag är så med dig på allt du skriver här. Man ser många andra ha dedär vännerna som de haft i flera år, som de gör allt tillsammans med. Men sen får man även tänka på att vi flyttat ifrån vårt "trygga hem" till en helt ny stad. När man bli äldre börjar man även värdera att ha vänner som ger energi, som hjälper en att växa och VILL vara en del av ens liv därav "Nöjer" man inte sig som man kanske gjorde när man var yngre.
Låt det ta den tid det tar, det kommer gynna dig i framtiden då du kommer ha de vännerna som höjer dig till skyarna och som du sedan kommer dansa på borden med tillsammans på ålderdomshemmet. Kram på dig fina Matilda, glad att jag har träffat en så genomfin person <3