Jag är misslyckad - en intervention

”Jag ska ha en intervention för dig nästa gång vi ses.” @isabylund öppningsfras när vi sågs i Fredags. Eftersom att vi var ett stort gäng så var det inget hon ville ta där och då, utan något som skedde ett par glas vin senare nere på en toalett på Haymarket.

Hon frågade sen om jag hade blivit rädd när hon sa så, men eftersom allt jag kunde se framför mig var interventionens från How I Met your Mother så är det inget jag kan påstå att jag blev.

Det hela handlade om att jag måste sluta vara en sån perfektionist. Hur det inte är hållbart att jag skall gå in med inställningen av att jag kommer att kunna fortsätta mitt liv som innan, aldrig misslyckas med något och helt enkelt bara köra. Tankar jag själv haft på sistone, men som nu uttalades. För jag vet att det inte är hållbart. Jag vet att det är något jag måste ändra på. Dock är det lättare sagt än gjort.

Perfektionist. Prestationsprinsessa. Lagryttare. Duktig flicka. High achiever. Typ A person. Matilda.

Idag hade jag verkligen behövt Isa. Jag vaknade nämligen med en sån total ångest att jag inte ville kliva upp ur sängen. Tack och lov somnade jag om efter mitt sista larm och vaknade i panik, fick kasta mig upp och dra på mig träningskläderna, slänga ned tandborste och matlåda i väskan och sen hurra till gymmet för att inte bli sen till BodyPumpen. Ingen tid att tänka.
Men efter det har den där ångestklumpen följt mig som ett tyngdtäcke hela dagen. Varför? Jo, jag gjorde ett litet misstag igår. Ett misstag säkert flera har gjort, som i just det här fallet inte heller spelade så stor roll, men fortfarande - ett misstag. Hör ni hur löjligt? Efter det så drömde jag om hur min chef skällde ut mig för allt från det till att drack för mycket utav kontorets kaffe. Vem är jag? Vad gör jag? Jag har fasen ingen aning om vad jag egentligen för. Jag kanske inte alls är menad för att göra det här? Kanske ska sluta innan det blir svart på vitt att jag är en failure.
Jag hör ju själv hur löjligt det låter. Min logiska hjärna säger att jag är sjukt irrationell och ärligt talat riktigt löjlig. Min andra hjärnhalva däremot försöker intala mig att jag suger. Är värdelös. Misslyckad.
En gång i tiden jag hade lyssnat på nummer 2. Idag försöker jag göra allt för att ta in varenda ord hjärna nummer 1 säger. Djupt andetag. Du är inte kass Matilda. Det är bara att konstatera att man ibland har dåliga dagar. Idag har varit en sån. Det går över. Ångesten kommer att försvinna. Djupt andetag. Mycket kärlek.

Gillar

Kommentarer

marietheresel
marietheresel,
Jag tänker "mindre hjärna och mer hjärta"? Lyssna på ditt inre, låt intuitionen och hjärtat styra mer än hjärnan. En tanke är bara en tanke, vad du gör med den är upp till dig. Sååå himla lätt att säga dock, men hjärnan kan verkligen lura i en så mycket dumt! ❤️ Du är så jäkla bra ju!
nouw.com/marietheresel
Johannagrahn
Johannagrahn,
Fortsätt att lyssna på dem rätta hjärnhalvan för ju mer du ignorerar den elaka desto mindre blir den och en vacker dag kommer du inte ens höra den ❤️
nouw.com/johannagrahn
sofiahaag
sofiahaag,
Jag har på senaste försökt tänka att om jag eller någon annan sagt till dig "Du är misslyckad" eller "Du kommer aldrig klara det" hade det ju varit sjukt elakt. Men när man säger/tänker det om sig själv känns det plötsligt mer normalt? Då får man lite perspektiv på hur man faktiskt tänker om sig själv <3
nouw.com/sofiahaag
Desireekujala
Desireekujala,
Så himla jobbigt när ångesten smyger sig på, men jag brukar tänka precis som du att det bara är en dålig dag, inte ett dåligt liv och att det säkerligen är bättre igen dagen efter! kram <3
nouw.com/desireekujala

Instagram @matildaberlin

Instagram matildaberlinInstagram matildaberlinInstagram matildaberlinInstagram matildaberlinInstagram matildaberlinInstagram matildaberlinInstagram matildaberlin