Det stora hemligheten

Innehåller affiliate-länkar

I know! Hur mycket hatar vi inte allihopa när någon, oavsett om det är en bloggare eller privatperson på Facebook, skriver något i stil med Idag ska jag göra något superhemligt, kan inte berätta än, men tro mig - det är stort! ?
Jag gjorde mig skyldig till att göra samma sak i Lördags i det HÄR inlägget, och jag ber verkligen om ursäkt. Men här kommer anledningen till varför jag inte kunde säga något

Igår fyllde världens finaste @artibus 25 år!
(Kan vi ta en liten stund och skicka en massa kärlek till henne?)

En sån fantastisk person har självklart en massa fantastiska människor i sitt liv. Bland annat hennes pojkvän Daniel och hennes bästa vän, den helt otroliga @bakpalatset. Så för en vecka sen fick jag ett meddelande med en inbjudan om att en överraskningsfest var på gång. Dom hade planerat den ett bra tag, och fick plötsligt för sig att bjuda mig (lyckan alltså - tack!). Så lite hastigt och lustigt, med lite krångel i schemat (hade egentligen en träningsutbildning inbokad som jag lovat att gå på), satt jag plötsligt på tåget påväg upp till Hedemora där Daniel hämtade upp mig vid stationen

Hon hade blivit kidnappad utav Daniels bror och medtvingad i den ena butiken efter den andra. Allt mot hennes vilja om jag förstod det rätt, haha!
Allt för att vi allihopa skulle kunna samlas i hallen, släcka alla lysen och ropa GRATTTTTIS i samma sekund hon klev in genom dörren.

Jag vet inte hur det är med er, men jag fullkomligt älskar överraskningar! Både att ge och att få. Finns ju typ inget bättre!
Och att se lyckan (och tårarna) när hon inser vad det faktisk var som hände fick nästan mitt hjärta att explodera av kärlek och lycka!

Sen var festen igång!
En bild säger mer än tusen ord, så jag tänker inte säga så mycket mer.
Jo, förresten - Note to self: Skaffa en ​polaroidkamera ! För hur fantastiskt är det inte med sånna här bilder i efterhand? Bilder tagna mitt i stunden och som inte är poserade, tagna trettio-elva gånger och sen sorterade mellan spara och slänga.
FANTASTISKT!

Natten tillbringade jag där och klockan 10 dagen efter satt jag åter på tåget hem till Stockholm. Lagom bra timeat med snöfallet.... En timmes stopp i Sala, x antal vid Uppsala och ytterligare 20 minuter vid Arlanda...
Men men! Jag kom hem, jag var lycklig och framför allt var (hoppas jag) Emelie lycklig!
Stor puss hjärtat och hoppas din 25-årsdag var magisk!

Gillar