Det här med att separera

I samarbete med Hittakärleken.se

Du kommer säkert inte ihåg mig sen XXXX, men jag kommer ihåg dig och jag har faktiskt följt dig sen dess både på insta, men också din blogg och måste säga att du inspirerar mig väldigt väldigt mycket!
Grejen är den att jag känner igen mig så himla väl i allt du skriver om den där introverta och lite tillbakadragna personen du beskrivit dig själv som tidigare. Och att då göra och gjort den resan du gjort mot att utmana sig själv så pass mycket som du verkar ha gjort är så inspirerande för en annan som inte kommit lika långt.

Jag kanske trampar dig på tårna eller ställer en obekväm fråga, men då är det bara att låta bli att svara. Men du gick ju för en tid sedan igenom ett brake up som vad jag förstod var väldigt jobbigt. Inget brake up är ju det andra likt. Men jag och min kille har varit tillsammans väldigt lång tid vi med, och har ett gemensamt boende och så vidare. Hur ser man ljuset i tunneln? Vi är på väg isär efter en ganska lång tids turbulens och just nu börjar man verkligen närma sig botten. Men hur vände du allt? Eller var det först när du började utmana dig själv som även det här släppte? Eller hur hanterade du alla invärtes kriser liksom?

Nu blev det här värsta psykologinlägget, och mitt fega jag hade aldrig vågat fråga face to face, men som sagt, vill och känner du att du inte vill svara och att det här inte är något jag har att göra med så behöver du inte svara. Jag förstår dig i så fall. Men jag vill ändå att du ska veta att jag följer dig och tycker att det du skriver är väldigt bra och inspirerande. Jag är säker på att det är många som känner likadant så keep up the god work!💪

Hej finaste du!

Självklart minns jag dig!! Det finns personer som inte minns alla dom träffar för att dom är så sociala. Men som introvert kan jag säga att jag mer eller mindre minns alla jag träffat. Inte namnen för det suger jag på, men ansikten och personer.

Du trampar verkligen inte på några tår! Jag vill mer än gärna dela med mig av mina erfarenheter. Kan min skit hjälpa en enda person blir jag så varm i hjärtat att jag inte vet var jag ska ta vägen. Så jag ska svara så gott jag kan!

För er som inte följt mig allt för länge så gjorde jag slut med mitt ex i April förra året. Vi hade varit tillsammans i hela mitt vuxna liv och var min trygga punkt i allt. För jag har varit så extremt blyg och introvert. Det var mer eller mindre bara han och jag 300 dagar om året. När jag kom in på KTH köpte vi tillsammans en lägenhet i Täby som vi flyttade upp till. Jag hade faktiskt redan innan jag flyttade konstaterat att jag var trött på att vara blyg och instängd och bestämde mig redan då för att pusha mig själv till en ny jag, men det var först i och med flytten jag tog det till en ny nivå. Jag var ju liksom tvungen att prata med folk för att ens ha några vänner. Ny stad, nytt jag. Det var inte lätt och det gick inte snabbt, men sakta och säkert blev jag en öppnare, socialare och härligare jag. När jag sen gjorde slut med honom så blev jag plötsligt än mer tvungen att fokusera på att skaffa nya vänner - och jag älskar det!

Min stöttepelare när det var som värst ❤️

Men sanningen är att jag har mått riktigt dåligt. Förra sommaren var jag deprimerad och det har tagit mig tid att ta mig ur det med. Men den råa sanningen, och även den totalt klyshiga sanningen, är att det blir bättre - tiden läker alla sår. Det kanske inte är exakt vad du vill höra (för antagligen har du redan hört det typ 20 gånger), så här kommer 3 andra lite mer konkreta råd/tips/whatever you'd like to call them:

1. Något som hjälpte mig otroligt mycket i filosofin kring röd och grön smärta.
Röd smärta är sånt som bara är ont. Exempelvis misshandel, mobbing, att sparka stortån i dörrkarmen. Ja ni fattar. Sånt som bara gör fruktansvärt ont och inte för med sig något bra. Grön smärta däremot är sånt som gör ont nu, men som man vet kommer föra med sig något bättre. Att göra slut med mitt ex var brutalt. Jag var tvungen att krossa hans hjärta. Och det gjorde oerhört ont - för oss båda. Men jag visste innerst inne att det här är det bästa för oss båda. Det gör ont nu, men det kommer att bli bra i framtiden. Grön smärta.

2. Att dejta = fortsätta utvecklas.
Med tanke på att vi hade varit tillsammans i hela mitt vuxna liv så hade jag aldrig varit singel. Helt ärligt såg jag oerhört mycket fram emot att dejta runt. Och vet ni vad? Det är faktiskt jättekul! Note to self: Dags att boka in en ny dejt snart. Till en början funderade jag på hur tusan man gör. Men det är faktiskt inte så svårt. Klicka in på några dejtingsidor, skapa en profil och helt enkelt bara gör det. Nej, du kanske inte träffar the love of your life på första försöket. Sanningen är att antalet killar jag ens känt någon attraktion till är väldigt, väldigt få av de jag träffat. Men då har jag istället klappat mitt introverta, blyga jag på axeln över att jag faktiskt vågat. Så kör!

3. Tid för att växa.
Aldrig någonsin har jag vuxit så mycket som person sedan jag blev ensam. Plötsligt har jag fått ett nytt perspektiv på vad som är viktigt i livet. För ett år sedan kunde jag mer eller mindre räkna mina vänner på mina bara händer, men nu under hösten har jag haft panik över att veckodagarna är för få för att jag ens ska hinna träffa alla jag vill träffa.
Jag har också varit fortsatt tvungen att prata med nya personer, kliva ur min egna comfortzon och utvecklas. Utvecklas. Utvecklas. Utvecklas. Och det har funnits rum för det för jag har ingen annan än mig själv att ta hänsyn till. Älskar't!

Så för att sammanfatta: Jag vet att det du har just nu är ett rent H*LVETE, men tro mig, det kommer bli bättre. Det är grön smärta att ta sig igenom det här, men när du väl kommer genom tunneln har både du (och han) tiden, rummet och möjligheten att få bli den absolut bästa versionen av dig själv - vilket du förtjänar!

Gillar

Kommentarer

sarahlinnsliv
sarahlinnsliv,

Kan tänka mig din resa med kärleken i ung åldern som påverkar en enormt mycket. Delar liknande samma historia med 5 års förhållande mellan 16-21 och dejta runt därefter har låtit mig växa så mycket och viktigt att låta en göra det <3

nouw.com/sarahlinnsliv

Instagram @matildaberlin

Instagram matildaberlinInstagram matildaberlinInstagram matildaberlinInstagram matildaberlinInstagram matildaberlinInstagram matildaberlinInstagram matildaberlin