Godmorgon hjärtan!

Årets sista riktiga dag. Hur sjukt är ändå inte det? Precis som jag har tappat tidsperspektivet på dags- vecko- och månadsbasis har jag också gjort det på årsbasis. Å ena sidan känns det som att 2021 bara swoshat förbi, å andra sidan känns det som att det var en evighet sedan vi skålade in tolvslaget för ett år sedan. Hur känner ni?

Det slog mig först igår att jag helt missat att påbörja skrivandet av min årsresumé. De senaste åren har den blivit uppdelad på 5 eller 6 inlägg publicerade i en följetång rätt direkt efter julafton. Men i år blir det bara två inlägg, och dessa publicerade på de sista dagarna. Först höll jag på att få lite panik över det, men sen slog det mig att det också är lite av en spegelbil över hur året utspelat sig. Livet har varit med av livet än sociala medier som tidigare var en av högsta prioriteringarna.

Men självklart skall här tillbakablickas. Lika mycket för er som för mig själv.

Liksom hela coronaåret 2020 är mer eller mindre ett svart hål, är även Januari det. Jag lämnade Gotland efter nyår och möttes av ett snöigt Stockholm. Jag minns hur det var kallt och slaskigt, speciellt med tanke på att rekommendationerna låg i att man inte skulle använda kollektivtrafiken om man kunde undvika. Så jag gick. Mellan jobbet och studentläggan var det ca 50 minuters promenad - enkel väg. Men jag gjorde det. Likaså rekommenderades man att inte gå till gymmet så jag körde pass, varje morgon, uppe på vinden vid alla förråden. Livet var också live av ett h*lvete då alla ställen stängde 20:00 och jag jobbade ofta till 19. Men ett par fikor klämdes in. Jag dejtade också en kille ett tag där jag spontant, på en av våra första träffar, fick för mig att göra min första snöängel på jag vet inte hur många år.
Det var en tuff månad där allt var lite av en kamp. Mörkt, kallt, jobbet gick åt skogen och corona låg som ett täcke över oss.

Februari var mer eller mindre en total fortsättning på Januari. Mörkt, kallt, restriktioner, jag traskade, jobbet gick trögare än trögt osv. Jag började däremot gå på visningar och gav mig in i min första budgivning någonsin - vilken jag förlorade. Men efter det blev söndagar lika med jobb och lägenhetsjakt.
På alla hjärtans fick jag ett väldigt trevligt bud från CandyKing och kvällen firades med Isa, Maja och Linnea. Självklart åts det också en och annan semla.

I Mars kom vändningen. Det började bli ljust ute, snön smälte och framför allt: min mäklarkarriär tog fart. Det var där och då det släppte. Från att ha sålt noll och ingenting sålde jag plötsligt 6 eller 8 lägenheter. Jag gjorde nästintill inget mer än att jobba. Eller jo, jag började ta mig tillbaka till både gymmet och framför allt till Megaformern (note to self: dags att börja med det igen för som jag saknar't!).

Det här kan ha varit en av de mest händelserikaste månaderna under 2021. Väderstyrd som jag är kunde jag ju inte bli något annat än lycklig när det började ljusna ute. Speciellt inte när uteserveringspremiären drog igång. Jag har ju insett att våren är min absoluta favoritårstid och varje år blir jag nykär i Stockholm. Men samtidigt är lyckan över påsk och att få åka hem till Gotland alltid obeskrivlig.
Det var också i April jag traskade in på en visning av en lägenhet jag egentligen inte alls trodde på (bilderna var ju inte direkt tilltalande), men den låg mellan två andra jag skulle kika på. Och där fanns känslan. 4 dagar senare hade jag köpt MIN EGNA FÖRSTA LÄGENHET. Helt sjukt!!

Första Maj avnjöts bland körsbärsblommen i Kungsträdgården i trevligt sällskap, och det satte också tonen för månaden. Det åts många trevliga luncher ute och dracks en hel del drinkar (bland annat Glashusets basilika sangria). Jag sålde min absoluta favoritlägenhet (en fantastisk vindsvåning på Olaus Petrigatan) som faktiskt var en av de första lägenheterna jag tog in och hittade tillbaka till löpningen som tidigare varit vinterpausad. Planeringen inför flytten var i fullgång. Bland annat var jag och Isa på IKEA och så sa jag också upp min älskade studentlägga. Likt den första Maj tillbringade jag den sista med @isabylund, under vilken hon fick mig hooked på islatte.

Jag skulle nog vilja beskriva Juni som något av en kaosmånad. Jag insåg det inte där och då, men jag mådde inte riktigt bra. Att flytta var en betydligt större påfrestning än jag hade en tanke på att det kunde vara. När jag nu ser kaoset i mitten förstår jag det ändå. Men jag körde på. Jobb, många kvällar på Rörstrandsgatans uteserveringar och så lite brännboll med kontoret och Swedbank (hur kul??). Vid midsommar hoppade jag på båten till min älskade ö för att fira i lite lugn och ro. På vägen hem styrde jag ihop ett kontrakt och på den första morgonen skrevs det lagom till att jag efteråt kunde ta en löptur och avsluta med årets första dopp. På måndagen packade jag och Mamma bilen full med verktyg och diverse prylar för att jag sedan på tisdagen skulle hämta ut nyckeln till MIN lägenhet.

... fortsättning följer imorgon.

Jag vet helt ärligt inte riktigt vad jag ska säga. Jag tror att jag har påbörjat det här inlägget omkring 10 gånger nu för inga ord känns rätt. Vad har det här året ens varit? Har det ens hänt? Allting känns så surrealistiskt. Och vips har ett år bara försvunnit från våra liv. Eller nej. Det har verkligen inte bara försvunnit, för trots allt så har det hänt enormt mycket under dessa 12 månader. Barnkonventionen blev lag, BLM, Den första kvinnliga vice presidenten i USAs historia och så mycket mer. Och även om det emellanåt inte känns så så har det hänt enormt mycket i mitt liv. Jag såg Lovisa Barkman gå igenom sitt insta-flöde månad för månad, så jag tänker att vi tar och gör detsamma.

Året började riktigt bra. Efter att ha tillbringat jul och nyår hemma på Gotland åkte jag tillbaka till Stockholm för att påbörja min sista termin på KTH. Dagarna tillbringades i skolan (där jag faktiskt läste mina enda mäklar-kurser -vilka tyvärr sög), på gymmet och tillsammans med mina vänner. Jag såg fram emot att leva livets liv under våren och var sjukt taggad på vad 2020 skulle föra med sig.

Egentligen var det inte en särskilt händelserik månad. Jag pluggade på, var faktiskt hemma på Gotland en sväng i och med att min älskade lillasyster fyllde år och juste, jag signade på hos Fastighetsbyrån Östermalm. Även om det mer eller mindre hade varit klart innan att jag skulle vara där så var det först då jag officiellt påbörjade min praktik. Jag bokade också in 3 utlandsresor i Mars och April (behövde något att se fram emot efter tentorna) och hade mer eller mindre panik över hur jag skulle få ihop utlandsresor, praktik och C-uppsats. Och det var innan jag ens hade påbörjat skrivandet.

Det var här man mer eller mindre började ta corona lite mer seriöst. Jag minns fortfarande hur sjukt jag tyckte det var när Trump vägrade låta ett kryssningsfartyg med sjuka personer kliva iland. Men så mycket mer var det inte i början av månaden. Utan jag kämpade på, klev in i min sista tenta-bubbla, mådde skit och till sist skrev jag dom - mina sista tentor på min kandidat. Så sjukt! På kvällen skulle vi på tenta-pub och fira och det var då, på kvällen Danmark stängde sina gränser. Så surrealistiskt. Det var nämligen ett stort gäng från våran sektion som hade arrangerat en skidresa till Alperna som helt enkelt fick vända när de nått gränsen och köra tillbaka till oss på pubben. Dagarna efter gick jag i ren och skär panik och räknade ned dagarna inför min Mexico-resa. Jag försökte till och med boka om mitt flyg till ett par dagar tidigare än planerat då jag kände att något var på gång. Och mycket riktigt, 2 dagar innan jag skulle lämna för min drömresa gick UD ut med sina rekommendationer = ingen resa. Så jag blev kvar i Sverige. Mer bestämt i min lilla lägga där jag påbörjade min C-uppsats och upptäckte att man faktiskt kan träna hemma (och få resultat) vilket jag aldrig någonsin trott var möjligt.

Slutet av Mars / början av April var en total osäkerhet. Vad var corona? Vad skulle hända? Jag som satt instängd, helt själv på mina 24 kvadrat och skrev min C-uppsats mådde skit. Till slut tog jag beslutet att packa ihop min resväska och fly hem till Gotland. Mina 2 andra resor blev såklart också inställda, så jag karrantänade mig hemma hos min familj. Resten av månaden innebar mer eller mindre C-uppsats, osminkad och träningskläder 24/7, löpturer ute i solen, och kvällar tillsammans med min familj.

I Maj var det dock dags att åka tillbaka till Stockholm. Detta för att få ihop mina 10 veckors praktik (vilket behövdes för min reg.). Plus att jag var så klar med Gotland. Det var här jag verkligen blev total förälskad i Stockholm. Vem hade någonsin kunnat tro't? Bortsett från fortsatt C-uppsats, praktik och hemmaträning tillbringades dagarna med rosé i solen. Ja, det var här jag för första gången i mitt liv upptäckte det här med AW och hur trevligt det är. Som jag längtar efter det i vår igen!

Kanske min mest händelserika månad. C-uppsatsen skickades in, opponerades på och godkändes, jag lämnade Stockholm för att fira midsommar hemma på ön och framförallt: Jag fick besked från Fastighetsmäklarinspektionen att jag var registrerad fastighetsmäklare. Wow, wow, wow!! Matilda Berlin - mäklare.

Efter att ha kickat igång min karriär lite smått tog jag beslutet att åka hem till Gotland i 2 veckor. Med tanke på att jag inte kom iväg på någon semester alls under våren behövde jag ladda om batterierna lite. Och satan vad jag njöt under dessa veckor. Jag åkte runt mer på Gotland än vad jag någonsin gjort, firade min examen (så gott det gick), läste bok och sprang längs med kusten. Underbart! När de 2 veckorna sen var slut åkte jag tillbaka till Stockholm och sålde, väldigt hastigt och lustigt, min första lägenhet. Bra månad måste jag säga!

Även Augusti var en fantastisk månad! Taggad till tusen på livet. Jag fullkomligt älskade mitt jobb, var fortsatt nykär i Stockholm, och levde för AWar <-- ja, det blev väl kanske 2-3 i veckan, hehe. När jag tänker efter så tror jag faktiskt inte att jag gjorde så himla mycket mer än det.

Ma Birthday month! Min 25-års dag kom och gick. Jag hade så sjuk ångest över hur jag skulle fira. Kunde man fira? Hur fick man fira? Det hela slutade med att jag aldrig tog tag i att planera den stora festen jag verkligen tänkt att jag skulle ha. Istället slutade det med att jag nog firade 5 eller 6 gånger haha! Först ut en mindre hemma-fest följt av "utgång" fredagen innan jag fyllde. På min födelsedag gick vi ut och åt på Vau De Ville (sååå gott!). Till helgen kom min familj upp och firade mig. Och bäst av allt - min älskade syster arrangerade världens överraskning åt mig. Min största önskan har nämligen varit att bli överraskad. Och plötsligt, på restaurangen jag enbart skulle möte upp henne och 2 vänner på, satt hela Gotlands-gänget. SÅ SJUKT!! För detta är jag henne evigt tacksam!! Sista firandet blev sen när jag lämnade Stockholm och firade vidare hos min bästis i Göteborg. Så någon stor fest blev det inte, men sablar vad jag firade ändå!
Det var också under denna månad jag fick min all time high försäljning nu under hösten. Så kul!

Och så kom hösten till Sverige. Vi fick ett par heeelt otroligt vackra dagar uppe i Stockholm. Att promenera runt Djurgården var verkligen fantastiskt! Livet rullade på mer eller mindre. En trip till Götelaborg, jobbade långa dagar, påbörjade min träning hos Becore (älska Megaformer) och kom (thank God) iväg på utbildningen som tidigare blivit inställd på grund av Corona vilket betydde ett par dagar på hotell och SPA. Underbart!

Får jag lov att säga J*VLA skitmånad eller? Efter att ha kommit tillbaka från utbildningen med ny energi, köttade järnet en vecka (jobbade 09-22) och fick de resultaten jag ville, kom de nya restriktionerna. Och där gick luften ur mig. Det tillsammans med restriktionerna och avsaknaden av solljus ledde till min höstdepression. 3 besök på vårdcentralen senare fick jag just den diagnosen. Varje dag började mer eller mindre med tanken Jag vill inte, jag vägrar, jag kan inte. Inte så positivt. Så nedräkningen till December och till dagen jag skulle kunna byta Stockholm mot Gotland var ett faktum. Jag lyckades dock, trots allt, få till ett par riktigt (!) snygga förmedlingar här. Sjukt stolt över mig själv måste jag säga.

Lyckan när det äntligen blev den 1:a December!! Som jag hade sett fram emot julbelysning i mörkret, att få dra igång julmusiken på högsta nivå och mysa sönder! Nu har jag helt ärligt knappt gjort det. Depressionen i kombination med restriktionerna har gjort att jag knappt träffat några av de vänner jag planerat att fira med, inte gått på några julbord eller haft de bak-dagar jag planerat. Nej, det blev inte som tänkt. Men jag har ändå älskat det! Och jag har älskat att kunna jobba hemifrån! För redan den 15 December bytte jag storstadsluften mot ö-bris. En jul hemma på Gotland var verkligen precis vad jag behövde! En chans att ladda om batterierna, försöka hantera och processera situationen och att bara få vara. Julen tillbringades, precis som alltid (fördelen med en liten släkt), hemma. Den enda skillnaden var att Mormor och Morfar inte kom in till jullunchen. Däremot glöggade vi utomhus. Nyår däremot kommer ju inte bli som vanligt. Det är fortfarande inte bestämt, men det kan vara så att det bara blir Mamma, Pappa och lilla jag, haha! Men vad gör väl det, 2020 i ett nötskal skulle jag säga!

Jag inser nu hur lite som hänt under det här året jämfört med mina tidigare. I vanliga fall hade den här resumén varit 3 eller 4 inlägg lång, innehållit bilder från cirka 6 eller 7 utlandsresor, berättat om allt från plugg till fester till träningsevents jag varit på och avslutats med en totalpepp inför nästa år. 2020 - minst sagt ett ovanligt år. Jag ska erkänna att förväntningarna inför 2021 är få. Jag har verkligen ingen som helst aning om hur året kommer bli, vad det kommer innehålla eller var världen ens är på väg. Det enda jag vet är att jag har ett mål på jobbet - att omsätta 2 miljoner. Fullt fokus där, sen får vi se vad som händer runt omkring.

Hur har erat år varit? Och vad har ni för tankar inför nästa?

2019 var året jag besökte ett utav mitt livs absoluta drömresemål - Nya Zeeland. Två hel otroliga veckor (varav en helt själv) tillbringade jag där, och alltså WOW! Det var magiskt!

Jag hade knappt hunnit söka något alls på vad jag skulle se eller göra. Jag hade faktiskt inte ens bestämt var någonstans jag skulle åka när jag landade på Aucklands flygplats, haha! Men på listan fanns två saker:
1. Besöka Hobbiton (utan tvekan ett MÅSTE om ni åker dit).
2. Träna på Les Mills huvudgym.
Check på båda. Dessutom fick jag köra BodyCombat för Dan och BodyJam för Gandalf. Alla som har någon som helst koll på Les Mills vet precis hur stort det är för mig.

Hemma igen var det fruktansvärt svårt att komma in i skolan. Studiemotivationen har varit cirka noll. Men jag har varit där och krigat på.

Utöver det har jag haft stort fokus på personer. Jag gav mig på Tinder och hade faktiskt en rätt så väldigt sjuk vecka där jag hade en lunch-date på Fredagen, 30-årsfest på Lördagen, fika date på Söndagen och Middags-date på Måndagen. Alla var med olika personer. Vem är jag ens?? Haha!

Jag mådde bra igen.

Jag hamnade på Betong-galan. Väldigt oklar - I know! En hel gala bara tillägnat betongindustrin.

Jag gick på Din Skos öppnings event i Gallerian.

Jag peppade igång julen totalt och skuttade runt som ett litet barn när jag vaknade till snö utanför fönstret.

6e December hade vi (aka taco-gänget) julmys. För mig och Sofia har detta varit ett samtalsämne enda sen förra året, så ni kan ju förstå hypen, haha!

Jag har också kompisdateat mer än någonsin. Jag har lärt känna nya personer. Jag har lärt känna ett nytt Jag. Med det har jag också gått igenom flera, flera identitetskriser och en vecka in i December började jag må dåligt igen. Långt ifrån den nivån som var i somras, men nej, inte bra. Jag räknade ned varenda dag till den 12e då min lillasyster Wilma skulle komma upp då vi den 13e åkte till:

DUBLIN!
Reseguiden är fortfarande påväg upp, men jag har bara en sak att säga: Dublin i December är MAGISKT! Åk!

Efter en fantastisk weekend där åkte vi hem, och med hem menar jag till Gotland. SÅ underbart att få komma hem till familjen. Ett par dagar på ön blev det innan vi åkte upp till Norrtälje över dagen och firade jul i förskott med Farfar.

Den 22a hade vi det traditionella julbaket hos Mormor. Så mycket mys!

Och den 24e firade vi såklart julafton. Vill ni läsa mer om det kan ni bara scrolla ned =)

Dagen efter tillbringade jag min första juldag på Wisby Strand, och OMG vad kul det var. Jag dansade, dansade och dansade. Resterande dagar? Back in tentaP. Så det är med näsan i kurslitteraturen ni har kunnat hitta mig årets resterande dagar.

Imorgon skall jag fira tillsammans med Agnes och tjejerna. Vi tänker 3-rätters mysmiddag följt utav Munken. Inget superuppstyrt (då blir man ju bara besviken...) utan vi tänker att vi tar allt som det kommer =)

Så där har vi det - 2019. Ett helt galet år för min del, så förstå att jag är nyfiken på vad 2020 kommer föra med sig!